Anteckningar från möte i Föreningsgården med kommunens klimat- och miljöstrateg Ida Engström 19 september 2013
På anslagstavlorna stod: ”Några områden som Ida kommer att beröra handlar om vad Haninge kommun gör för att begränsa klimatförändringarnas omfattning och konsekvenser.” Ida inledde med att dela ut tre foldrar:
1) Gröna smarta Haninge, Klimatstrategi
2) Bli klimatsmart från Energi- & klimatrådgivningen (27 kommuner i samarbete)
3) Välkommen till naturen i Haninge
Haninge är medlem i ”Sveriges ekokommuner” som verkar för kretsloppsanpassning, dessutom i det s.k. ”Borgmästaravtalet” – kommuner som vill gå längre än EU:s målsättning för att begränsa utsläppen till 2020.
Den 20 augusti i år hade vi konsumerat naturens budget – det s k ”ekologiska fotavtrycket” -för året, så nu lånar vi av framtiden. Som exempel på energiåtgång nämndes att det behövs två kärnkraftverk för att driva internet.
Haninge tror på IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change som möts i Stockholm 23 – 26 september i år och som 27 september presenterar första delen av sin femte klimatrapport).
Haninge har sökt energieffektivitetsstöd hos Energimyndigheten för områden som bostäder och transporter, pengar som dock endast får användas till utredningar och utbildning. Ett exempel är att kommunen har utrett bra platser för vindkraftverk. Om man skulle bygga ut allt skulle det räcka för hela Haninge, men det anses inte som en rimlig lösning. Här nämndes störande ljud och vibrationer från vindkraftverk och att det görs försök att få fram mindre störande verk med en vertikal cylindrisk konstruktion.
Varje Haningebo släpper i genomsnitt ut 2,2 ton växthusgaser varav transporter står för 70 %, en ökning med 13 % sedan 1990. Däremot har utsläpp från energiförsörjningen minskat sedan 1990. Nybyggnation har energikrav, ett exempel är en 2-vånings förskola i Gudö som byggs som s k passivhus. Utmaningen är att få ner utsläppen från befintliga hus.
Resvaneundersökningen visade att det är många korta bilresor. En cykelväg mellan Västerhaninge och ÅH är ett starkt önskemål. Prognosen är att Haninges befolkning kommer att öka till 100 000 år 2030 från 77 000 år 2010 – ju fler vi blir desto viktigare att var och en av oss minskar utsläppen av växthusgaser. Haninge utpekas som kommande regional stadskärna, i likhet med Flemingsberg och Järfälla.
Ett ekologiskt hållbarhetsprogram är framtaget för Vega-området och 2017 ( mer troligt 2019) skall en ny pendeltågstation var klar där. Kommunen satsar på miljövänlig energiproduktion – fjärrvärme i Jordbro, insamling av matavfall för framställning av biogas i Huddinge. Med tanke på den dåliga disciplinen på vad som slängs i våra sopkärl betvivlades att det skulle vara genomförbart i ÅH, men sopsortering behöver införas! Ett tips är att vända sig till Energi- och klimatrådgivningen. Samhällsplanering är en viktig del av arbetet, t.ex. rening och användning av dagvatten och att stödja tillvaratagande av spillvärmen i vissa processer. Några har realiserats med gott resultat – det går att sänka energiförbrukningen.
Slutligen tipsades om en slutrapport som kom i augusti från de s.k. Ekopiloterna hos KTH där familjer och enheter inom kommunen under ett år prövat på att leva så miljö- och resurssnålt som möjligt. I det kupolformade växthuset på Berga naturbruksgymnasium, även detta ett projekt som drivs av KTH, bedrivs så kallad akvaponi. Akvaponi är ett kretsloppsanpassat sätt att odla på. Man kombinerar fiskodling med grönsaksodling. Läs mer om Växthuset här: http://www.kth.se/sth/forskning/chb/forskningsprojekt/vaxthuset-pa-berga/vaxthuset-pa-berga-1.366020
Vidare tipsades om den nyligen öppnade ”Miljöverkstaden” i Jordbro där främst barn och ungdomar får möjlighet att lära sig mer om miljö och metoder för hur vi kan leva mer anpassat till naturens krav.
2013-09-25 Bertil/Göran